polyliv.blogg.se

Fick nyss några väl valda ord från en partner. Jag berättade om en person som hade varit lite negativ inför att jag ska börja plugga till våren. Eller så hade jag tolkat det i alla fall. Slutkläm- "kom ihåg att du pluggar för din skull,inte för henoms". Underbart vad interaktion med andra kan ge mig. Det lyfte upp mig. Jag behöver få sådan uppvaknande-hjälp ibland.

OBS OBS OBS OBS Detta är flera år gammalt. Jag ville lägga upp den för att jag är så långt ifrån den platsen nu men på andra vis så stämmer vissa saker fortfarande. Jag känner mig inte som ett andrahandsval. Däremot så verkar det som att jag trivs med att ha ett stormigt liv. Att kämpa.

Avfall/slagg

Jag känner mig som en biprodukt
lämnad att ruttna
andrhandsvalet, står här ensam
Funderar över vilka som jag är viktig för
Vem skulle verkligen bry sig om jag försvann
Vem skulle sakna mig mest

Borde inte du krama om mig
Ska jag ta tag i det själv?
Klart att jag klarar mig
Men ingen är en ö
Jag säger inte att ni är umbärliga
Jag behöver er

Vill du ha mig nära och vara min?
För alltid eller passar det dig just nu?
Ska jag se mig om efter andra lösningar,
andra tankesätt eller bara börja om på nytt?
Jag kanske överreagerar men jag känner som jag känner.
Det kan ingen ändra på
En sak vet jag säkert
Jag har svårt för att leva i nuet
Ska bättra mig, ska bättra mig.
Jag lovar.

Okej det finns en person som skulle lyckas få mig på andra tankar
Kanske några få personer
Jag känner mig önskad när jag sveps bort av vinden
När den smeker min kind eller lyfter upp mig och för mig till en annan värld
Fortsätt så, snälla låt det fortsätta

Kan vara som jag vill här
Vara mig själv helt enkelt
Tror du känner likadant
Vi förstår varann hyfsat bra va?
Det skulle jag vilja säga
Jag är lycklig när det blåser som mest
Så lycklig

Det känns att jag är van att få krama på någon nästan varje dag. Jag suktar efter att vara nära någon. Bara ligga och kramas eller sitta och titta på film med en arm om sig. Behöver inte mer.
Kommer att tänka på hur vanligt och naturligt jag kan kramas med alla jag umgås med hemma för alla, i princip, är poly på något vis och öppna personer så nu när jag umgåtts med folk med större "kom inte nära" gräns, tydligare sådan gräns, så märker jag det så himla väl. Antar att ni förstår vad jag menar. Polyfolk har ju till och med en tendens att varna monofolk att det kan bli en hel del kramandes ikväll (inför t.ex. en filmkväll där alla eller många polyfolk deltar). För den delen även säga till sina polyvänner att ni kan ju tona ner pussandet lite ikväll så att min vän här inte behöver bli avskräckt eller alldeles för obekväm. För ja, det kan verkligen hända. Det handlar inte om att man ska förminska sig själv eller att man inte får lov att mysa utan att man ska respektera folks gränser. Speciellt om det är någon som tycker att det här med polyliv är konstigt,fel,udda osv så kan man ju faktiskt hellre vilja visa att "vi är som alla andra, som vem som helst, vi kanske bara kramas lite mer".

Skulle så grymt gärna få kommentarer, mer kommentarer. Klart att om ni inte har några tankar så måste ni ju inte men känn er fria att bara skriva "intressant" eller "sedär" men såklart väldigt gärna er egna åsikt eller upplevelse.

<3<3<3

Kommer jag bli singel igen? Sedan jag börjat leva poly så har några relationer ändrat karaktär,båda då från intima till mindre intima om man säger då. Partner till vän,kanske, om man förenklar det. Då blev jag ju inte singel för jag hade flera relationer till samtidigt. Det är något som just slog mig. För jag brukade tänka att det är bra med en period mellan förhållanden så man får...andas?...hitta tillbaka till sig själv? Något var det bra för. Sörja kanske.
Vad händer nu? Jag upplever inte lika stor sorg.
Ska fundera mer de närmsta dagarna och gå in på det mer.
God natt :)